På svenska

Undervisning i livsåskådningskunskap är avsedd för elever i grundskolan och gymnasiet som inte hör till religionssamfund. Även elever som hör till religionssamfund, men i vars egen religion det inte ordnas undervisning, kan delta i undervisning av livsåskådningskunskap.
Att studera livsåskådningskunskap motiverar unga till en rationell livsbalans, till att uppnå sina egna mänskliga mål, till ett kritiskt tankesätt samt till en öppen och tolerant världsbild.

I lågstadiets lärobok i livåskådningskunskap (Honkala, Sundström och Tuominen: Mina, Ville och filurerna – Livsåskådningskunskap (översättning Joel Backström), Utbildningsstyrelsen, 2007) svaras frågan ”Vad är livsåskådningskunskap?” på följande vis:

Ämnets namn kommer från tre ord: liv, åskådning och kunskap. Åskådning betyder det sätt som en människa ser på världen och världens saker.

Alla livsåskådningar tar ställning till tre frågor:

  • Hurudan är världen?
  • Vad kan vi veta?
  • Hur bör man leva för att bli lycklig?

Dessa frågor kan besvaras på väldigt många olika sätt.

En livsåskådning är en persons uppfattning av världen. Den kan grunda sig på någon religion eller vara religionslös. Saker som hör till att vara en människa och att leva som en människa behandlas utan en religiös grund under livsåskådningskunskapslektioner. Under de olika religionernas lektioner studeras saker som hör samma frågor med hänsyn till ens egen religion.

I livsåskådningskunskap diskuteras många frågor om vad är rätt och fel samt att finns det rätt och fel. Därtill betraktas världen omkring oss, människans plats i världen samt olika kulturer.

———————

På lågstadiet behandlas i livåskådningskunskap bl.a. följande teman: vänskap, olikhet och tolerans, att leva tillsamman och människans relation till naturen. Man bekantar sig även med olika religioner och föreställningar på ett sätt som är lämpligt till barnets ålder samt lär sig olika sätt att arbeta i grupp. Under lektionerna bekantar man sig med den egna ortens historia och kultur, man kan göra exkursioner till muséer, konstutställningar och andra sevärdheter i den egna hemtrakten. Till undervisningen lämpar sig bra också besök till planetarier (t.ex. Särkänniemi, planetariet i Heureka) eller vetenskapscenter (t.ex. Heureka, Tietomaa).

På högstadiet är de centrala teman i undervisningen kultur (människan och kulturen, den europeiska kulturen, den finländska kulturen och mångkulturellhet), etik och ett bra liv (moral och etik, hur borde man leva, människorättsetik och etik angående omgivningen) samt framtiden (forskning av framtiden, framtidens samhälle, omgivningen som faktor i framtiden och elevens egna framtid). Till högstadiets studier hör också att bekanta sig med olika religioner. I gymnasiet fördjupar man sig i saker man lärt sig i grundskolan.

Livsåskådningskunskap lämpar sig på basen av studieinnehållet alla elever oberoende av deras bakgrund. Mer information om vad som lärs i livåskådningskunskap hittas i läroplanen samt ämnets läroböcker. Livsåskådningskunskapens historia presenteras i sin egna del.